onsdag 12 september 2012

Är jag klar?

Dagen har verkligen inte gjort några tvära kast utan den rullar på som vanligt.

Det här känner jag ibland är lite farligt. Att det inte händer något. Att dagarna bara passerar utan någon som helst händelse. Det blir slentriant och trist. Jag liksom väntar på att något ska hända.
  Exakt vad jag väntar på vet jag ju inte men det är på något vis någonting som borde hända.

Mitt vardagliga idag med kost och träning rullar på i sin egen takt och jag behöver inte vara lika engagerad och vaksam längre. Det är ingen kamp eller något jag behöver lägga energi på. Och jag saknar det lite.

Förut så kunde jag i timmar leta information om bästa sättet att öka förbränningen, nya träningsformer, nya dieter. Kunde snöa in mig totalt på hur jag skulle utföra vissa övningar på gymmet för att uppnå de där osynliga men ack så viktiga resultaten. Jag lade upp strategier för vad och hur jag skulle äta, vad jag skulle träna, vad jag var tvungen att köpa för kosttillskott för att nå dit jag önskade mig.
   Eftersom jag givetvis aldrig lyckades så fortsatte jag leta, läsa, utforska Internets stora kunskapsbank, läste forum, bloggar, böcker, notiser, tester, recensioner, utvärderingar, osv osv. Det tog ju aldrig slut, jag kunde lära mig mer och mer. Och motivationen att hitta något som verkligen skulle fungera för mig fick mig att fortsätta leta. Jag letade, och jag fann.

Det låter dumt, men det är ju så det känns. Jag kände igen mig i de sockerberoendes skara och jag gjorde som så många andra före mig. Och jag lyckades. Men nu då....? Vad ska jag göra nu?

Innan jag bestämde mig för att undvika socker så kom kampen med viljan och jag slet hårt med tankarna att jag ALDRIG skulle få äta socker, godis, glass, kakor, potatis, pasta, läsk, öl, ja och så vidare. Det var en sådan uppoffring för att kanske bli kvitt frosseriet och några extra kilon kring magen. Men nu är det ju ingen kamp. Det blev aldrig någon kamp. För mig blev det ingen kamp. Antagligen så överskattade jag mitt beroende och jag inställde mig på att jag hade helvetet framför mig resten av livet. Men snabbt kom jag igenom startsträckan och allt blev så lätt.

Men nu kommer nästa kamp. Vad ska jag göra nu? Vad ska jag göra bättre? Vad ska jag göra för att prestera mer, bättre? Vad ska jag måsta göra för att lyckas...igen?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar