måndag 30 juli 2012

Bitter, bitter

Måndag.
Regnet vräker ner.
Semestern är slut.
Sommaren...?

Finns flertalet anledningar denna dag att vara en bitter, bitter människa. Och hur är jag då? Jo jag är bitter. :)

Nej men det är inte alls så himla farligt idag.

Helgen blev precis som jag hade planerat. Eller egentligen inte. Men lördag blev ett planerat återfall och det dracks en del öl, åt lite snacks men sen blev det inte mer. Anledningen är sanning men inget jag är stolt över och kvällen avslutades betydligt snabbare än vad jag nu hade planerat. Ni som känner mig vet mycket väl varför. Kanske var lika bra och det blev inget sockerfrossande.

Söndagen var jag helt enkelt bakis och inte alls sugen att äta så mycket. Blev några bröd och lite ostkrokar. Men i det läget så var det helt klart välbehövligt för att åter komma på banan...

Och idag. Ja, det går väl ok. Har lite sug och lite abstinens kanske man kan kalla det. Men som tur är så är jag tillbaka på jobbet och kan sysselsätta mig med det istället. Jag tror att mitt återgående till att hålla nere på sockret och utmaningarna kommer gå bra och jag är ändå nöjd över helgen och att jag vågade testa mig.

Jag är garanterat inte "säker" än utan måste vara på min vakt så jag inte utsätter mig för onödiga utmaningar.

Som tex. de underbara pistagecremebullarna som dök upp i fikarummet vid 09.00 i morse....

vad vore livet utan utmaningar ?

Lets go!!

2 kommentarer:

  1. Hej. Tack för din blogg! Har suget börjat släppa än? Är själv väldigt rädd för ett återfall då jag anar att abstinensen är rejält svår efteråt.. /sockersyster

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Och tack för kommentaren! :)
      Suget har helt klart släppt, är några enstaka känslor och situationer där jag blir påmind. Men det är faktiskt enklare än jag hade inställt mig på. Jag vet inte om det beror på vad jag gör eller hur jag gör, att jag verkligen BESTÄMT mig eller vad det är. Men kampen som jag var så rädd för från början har faktiskt uteblivit. Och det är totalt sett, ända från första dagen.
      Rädslan för abstinensen känns naturlig, och har hindrat mig från att ens försöka tidigare. Typ: "Det kommer aldrig gå...ingen idé att ens försöka".

      Sen kan man ju utmana ödet bättre och sämre... ;)

      Mvh Second

      Radera