Fiasko/återfall

Dåså. Åter till en något normal vardag, vad som nu menas med normal...?

Denna härliga långhelg har varit ett rent fiasko. Och det beror helt på att jag inte alls varit frisk eller mått bra, och mår faktiskt fortfarande inte riktigt hundra. Vette fasen vad det är men magen är uppblåst, öm över hela magen och aptiten är värdelös. Vill att det här ska gå över, snart. Känns som jag måste kämpa hårdare för att hålla mig ifrån kolhydrater och socker när jag mår dåligt. Det är som en naturlig rutin att man vill unna sig lite extra gott eller bara ta någon liten bit för att man måste ju ändå äta något...

Och nu ni som tror att jag är så HIMLA duktig och aldrig slinter så kan jag berätta att igår var ett slipup. Jag tabbade mig helt enkelt. Vissa kanske inte tycker att det alls bör räknas som ett snedsteg men för mig är det det.

Vindruvor...dessa små, söta goda, syrliga frukter av goodness! Min sambo och jag köpte ett paket mörka vindruvor i helgen och jag med min dåliga aptit åt väl kanske 5 eller 10st av dessa. Min sambo tog med sig resterande till sitt jobb och jag stod länge och tittade på den tomma asken...jag vill ju ha fler...
    Vi åkte förbi ICA i går för att komplettera lite matvaror till middagen och jag kunde inte alls låta bli att köpa en ask vindruvor till. Jag var bara tvungen! Kände hur jag i kön till kassan tänkte mig igenom händelseförloppet när jag skulle få sätta mig i soffan och äta upp alla vindruvor för mig själv eftersom sambon skulle jobba. Som jag längtade. Skit bara att vi skulle äta middag först....grillat...visst, det är gott men det var ju vindruvorna jag ville åt.
   Här började jag inse att jag var ute på rejält hal is, men mitt resonerande var fruktlöst ( ha....fruktlöst :) ) och alla styrka var bortblåst och jag accepterade snabbt att jag skulle äta upp vindruvorna. Jag rättfärdigade mitt beteende med att jag hade ju varit sjuk hela helgen och jag hade ju varit så duktig och jag hade och jag hade...
 
Men. Lite sinnesnärvaro hann jag med och jag delade asken till hälften och skickade den andra halvan med sambon. Så, lite bättre. Men jag gick snabbt till TV-soffan, lade mig och åt upp alla mina vindruvor. Tog väl ca 5 minuter. Men jag tog ändå tillfället i akt och kände efter hur jag agerade och hur jag hanterade allt. Hur jag tänkte och vad jag gjorde. Och visst, en halv ask vindruvor kanske är bättre än samma mängd av lösviktsgodis eller choklad, men själva beteendet är inte alls bra.

Det som är skönt idag, även om jag inte alls är sugen på mat. Är att jag känner inget ökat sug efter socker eller kolhydrater. Inga cravings eller liknande. Så jag kanske kom undan ett rejält återfall, men håller garden uppe ett tag till.